Min syn på hunddressyr
Dimman över gräset lättar långsamt i takt med att solen stiger över trädtopparna. Det är tidig morgon, och hunden lufsar ivrigt omkring i buskarna. Efter en natt inomhus är det en njutning att äntligen få utforska alla dofter i omgivningarna.
Tid att ge sig iväg till jobbet. ”Kom nu, dags att gå in!” Du ropar efter hunden, och efter några sekunder finns han där vid din sida, ivrig att följa dig dit du vill.
Ungefär så ser idealbilden ut för de flesta hundägare. Men för många är det inte alls på det sättet. Istället har hunden fått korn på en kanin som gästat trädgården under natten. Och medan tiden rinner iväg ropar du allt mer irriterad efter hunden som lyckligt sniffande jagar iväg över granntomterna.